Smärtan blir till tårar & tårar blir till blod. Kan fortfarande inte fatta att det var utan mig som du log..

Jag har slutat att känna fast det fortfarande känns, du är ändå min stora kärlek fast det fucking bränns.
Tårar kan komma trots att veckor blivit år, kan fortfarande känna din hand på mitt lår, jag skakar vid tanken på att du tillhör någon annan, kommer alltid fundera på hur det blivit om du stannat.
Nu är det bara många minnen kvar, du var så underbar, så jävla fin. Nu är det slut & det finns inget kvar, nu finns bara jag. Var det dig eller mig det var fel på?
Jag hatar att jag inte kan se mig själv med någon annan, för jag ser bara allt med dig.. ❤


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0