Då min syster var min bästavän, vi gjorde allt tillsammans & älskade varandra. Då vi aldrig bråkade & alltid kom överrens & skyddade varandra.

Då man inte brydde sig om att ha dom allra senaste & finatse klädderna. Då bråk handlade om vem som hade finast cykel.  Då man grät av att man hade ramlat & skrapat upp knät, inte för att vänner som snackar skit eller kärlek som inte funkar. Då du längtatde efter att få börja skolan & ''bli stor''. Då det där leendet på läpparna inte var fejk. Då du mådde bra, på riktigt.